Idag körde jag första rundan på crossen. Det var en oerhört angenäm upplevelse, men det var galet jobbigt. Jobbigare än MTB och jobbigare än landsvägscykling.

Nu var jag i och för sig själv så jag hade ingen att lägga mig bakom för att få det lite lättare och jag valde att köra en rätt tuff runda i vansinnigt kasst väder – det var 6-8 grader och regn under nästan hela rundan.

Jag har försökt att analysera varför det var så jobbigt, och jag tror att jag kommit fram till något här. Ni andra crossåkare får gärna komma med er input i kommentarsfältet, men here goes:

När man cyklar MTB så har man en relativt tung cykel med breda, mjuka och mönstrade däck. Det är liksom underförstått att det inte kommer gå så rackarns fort. Så då anpassar man sig till det. Det är lite som att köra traktor.

När man kör landsväg så har man en väldigt lätt cykel med stenhårda, smala däck och en mycket mer aerodynamisk sittställning. Det är liksom meningen att man ska trycka på ordentligt, så då anpassar man sig till det. Att cykla fort på landsväg känns som att köra sportbil (kan jag gissa, jag har aldrig kört en sportbil).

Crossen är någonting helt annat. Här har du en cykel som ser ut som en landsvägsracer och som inte väger speciellt mycket mer. Men sen har du halvbreda, relativt hårt pumpade, mönstrade däck. Du har klippet, sittställningen och känslan av en landsvägscykel men du cyklar i terräng – lera, smala stigar, över (små)stock, (små)sten och andra hinder. Det är som att ta sportbilen ut i traktorspåren.

Det blir som att man aldrig riktigt slappnar av, för man vet ju att det går att köra fort. Och då försöker man köra fort, hela tiden.

Hur skulle du definiera känslan av att köra cross?

För övrigt kan jag meddela att cykeln kändes väldigt bra, och jag är oerhört nöjd med att jag bytte ut Ultegra-gruppen till en SRAM Rival-grupp, för trots att jag är van vid SRAM så var det inte det lättaste att hålla styr på växlar och bromsar när underlaget krävde så mycket fokus.

När jag kom hem var jag lerig och genomblöt från topp till tå. Jag glömde ju mina nya skoöverdrag som jag köpte igår..

Idag kom så dagen då jag köpte mig en cykelcross. Eller i alla fall dagen då jag hämtade den cykelcross jag beställde förra helgen.

Det blev en Corratec C-Cross med full SRAM Rival-grupp, Mavic Ksyrium Equipe-hjul, shallowstyre, Racing Ralph-däck och Xpedo SPD-pedaler. Flaskstället kommer från Specialized och är i en matchande blå färg. Totalt väger den in, med pedaler och flaskställ, på 9,45 kilo vilket är drygt 150 gram mindre än vad jag trodde den skulle.

På söndag sker premiärrundan, det ser jag fram emot.